Segt för svenska superbussar

I Almedalen diskuterade företrädare för bussbranschen, fordonsindustrin och transportforskningen framtiden för superbussar eller Bus Rapid Transit System, BRT, i Sverige. Jämfört med många andra länder, såväl i Europa som på andra kontinenter, ligger Sverige långt efter. Men med stöd av de nya stadsmiljöavtalen kan det blir ändring.

BUSSBANA. Det kan bli bättre samhällen om det satsas på bussbana, tror många inom branschen - här ses fr v Erik Ljungberg, senior vice president på Scania, Lennart Andersson, region syd Trafikverket, Helena Svensson, utbildningskoordinator K2, Ulo Maasing, chefredaktör Bussmagasinet samt Anna Grönlund, vice ordförande Sveriges Bussföretag som var seminariets moderator.
BUSSBANA. Det kan bli bättre samhällen om det satsas på bussbana, tror många inom branschen – här ses fr v Erik Ljungberg, senior vice president på Scania, Lennart Andersson, region syd Trafikverket, Helena Svensson, utbildningskoordinator K2, Ulo Maasing, chefredaktör Bussmagasinet samt Anna Grönlund, vice ordförande Sveriges Bussföretag som var seminariets moderator.

Bussbana – en bana där bara superbussarna får köra har blivit framgångsrika på många håll, men inte i Sverige, än så långe. Men det finns både planer och hopp om mer, läs här!

En diskussion under Almedalsveckan förde begreppet bussbana på tal, det som vanligen brukar skrivas BRT, Bus Rapid Transit. Eller så kallas det superbussar eller som i Malmö, MalmöExpressen som är det närmaste Sverige hittills kommer ett så kallat BRT-system.

– Jag tycker BRT är ett uselt namn, superbussar är mycket bättre, säger Ulo Maasing, chefredaktör för nättidningen Bussmagasinet och moderator för samtalet. Kalla det superbussar och alla förstår vad det handlar om.

Han levererade därefter en bild av hur det ser ut i Världen och i Europa med BRT eller kanske hellre superbussar: Det första systemet kom redan 1974 i staden Curitiba i Brasilien varför det knappast kan kallas en nyhet. Men i Brasilien och Colombia byggs tunga system som inte finns i Europa med undantag för Istanbul.

Enligt Ulo Maasing finns flera europeiska exempel där politikerna infört superbussar med tanken att senare introducera den dyrare men bland många mer uppskattade spårvägen.

– Men superbussarna har fungerat så bra och givit så mycket mer kollektivtrafik för pengarna att spårvägsplanerna lades ner, säger Ulo Maasing och tar upp exempel från Amsterdam Zuidtangent, BusWay i Nante och Mettis i Metz (som kommer att behandlas i TRAFIKFORUM nr 5-6 i slutet av augusti).

Superbussar eller BRT har den egenheten att de ofta är långa dubbelledsbussar. Men så går de också på helt egna bussbanor, skilda från den övriga trafiken. Det höjer medelhastigheten som i exempelvis Stockholm och andra storstäder kan vara löjligt låg. Så vad händer egentligen när det gäller BRT i Sverige?

– I Sverige är det inte mycket som händer vad gäller BRT, säger Helena Svensson, teknisk direktör på K2. Förutom i Malmö har det förekommit litet försök i Jönköping och på en del andra håll. Det finns guidelines för BRT som alla som vill kan använda och följa för att utveckla den här typen av transportsystem, något som skulle flytta in fler av resenärerna i kollektivtrafiken.

Enligt Helena Svensson talar stadsplanerarna mycket om att skapa en bättre stadsmiljö när nya områden byggs, områden som ger en naturlig väg in i kollektivtrafiken.

– Kanske kan BRT hjälpa oss där, säger Helena Svensson. Det talas mycket om spårfaktorn, att det är mycket lättare att få resenärer dit än till bussen. Men om BRT kommer in i bilden kan spårfaktorn suddas ut. Vilka som reser, samma eller nya är en frågeställning som är viktig. Och kan nya system som BRT leda till bättre social rättvisa? Alla de här frågeställningarna vad gäller BRT ska vi studera inom K2.

K2 följder också noga de nya svenska stadsmiljöprojekt med BRT som nu får stöd genom regeringens stadsmiljöavtal.

En som ser framtiden an med stor tillförsikt redan i dag är Lennart Andersson, regional planerare på Trafikverkets region syd. Han arbetar just nu med BRT- och stadsmiljöavtal:

– Det handlar jättemycket om att kapa tid, säger Lennart Andersson. Om bussen blåser förbi mig när jag sitter i nästan stillastående kö i bilen så blir jag fundersam, funderar kanske som att ”avför sitter jag och håller i ratten när jag kunde ta bussen?”. Han fortsätter:

– Vi har i Skåne MalmöExpressen och snart kommer Helsingborgsexpressen. Vi är en kunskapsnation som alldeles säkert kommer att skapa smartare, snabbare och bättre kollektivtrafik. Vi jobbar mycket med stadsmiljöavtal som jag ser som ett bra smörjmedel – Den som får 50 procent i bidrag kan lättare komma igång och våga satsa.

Lennart Andersson tog upp Region Skånes ambitiösa projekt att skapa bättre kollektivtrafik utan spår. Där finns det konceptet regionala superbussar i Skåne enligt principen tänk tåg, kör buss.

– Det ska gå att jobba ombord på den här bussarna, säger Lennart Andersson. MalmöExpressen har varit en stor framgång, men jag ser det bredare. Vi är inte färdiga med BRT, vi fortsätter utveckla kollektivtrafiken i Skåne efter flera olika spår där just superbussen är ett av dem.

– Jag kan inte komma med särskilt många nyheter när det gäller BRT, säger Erik Ljungberg, senior vice president på Scania. Det känns litet som om man upprepar sig i forum av det här slaget när vi talar om frågan att bygga och driva BRT. Själv har jag stått och talat om BRT under Almedalsveckorna sedan 2009 och kan bara konstatera att i Sverige har det inte hänt så mycket.

Erik Ljungberg noterar att just det året, 2009, lanserade bland andra Siemens idén med att bygga en elväg för godstrafik. Den är nu i drift utanför Gävle.

– BRT är ett system som så snabbt och smidigt som möjligt ska ta resenärerna på huvuddelen av sträckan de ska resa, säger Erik Ljungberg. Samtidigt vill jag att vi ska komma bort från den pågående fordonskampen, buss, tåg, bil eller spårvagn är ointressant, för det här handlar om mobilitet, det bör vi aldrig glömma.

Anna Grönlund, vice vd för Sveriges Bussföretag ville ha svar på varför andra länder i Europa kan införa BRT-system medan det går så trögt i Sverige. Erik Ljungbergs enkla svar är att folk i allmänhet och politiker i synnerhet inte ser på samma sätt på bussen som de gör med tåget.

– Vi har ju Stockholmsbågen där vi försöker få in aspekten med superbusslinjen mellan Täby och Tyresö via den kommande Förbifart Stockholm, säger Erik Ljungberg. Men ännu vet ingen om den verkligen kommer att bli av.

– Bussens förbannelse är att bussens ses som en billig trafiklösning, säger Ulo Maasing. Den väger inte tungt i medvetandet och inte har det blivit bättre av det är bussen som flyttas i så många fall när Stockholms city bygger om gatorna. Bussen är lätt att flytta undan.

– Men BRT sitter fast om vi kan få ett sådant system, säger Anna Grönlund.

BRT och superbuss – Trafikverket – Powerpoint