Författararkiv: Bilsweden

Lär dig mer om Bus Rapid Transit, BRT

K2 erbjuder en tvådagarskurs i Malmö med några av Sveriges främsta BRT-experter som föreläsare. Bus Rapid Transit, BRT, är högeffektiv kollektivtrafik på väg som i Europa har kommit att användas även i de något mindre städerna.

I kursen lär du dig om BRTs historia, vad som utgör ett BRT-system, vad som krävs i den fysiska miljön och hur systemet kan implementeras. Kom och inspireras av goda exempel på BRT-lösningar, lär dig om svenska guidelines för BRT och delta i övningen där vi tittar på hur man kan utforma en linje. Kursen ges av K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik i samarbete med Trivector Traffic.

Praktisk information
Plats: I Lund eller Malmö
Tid: 18-19 september
Anmälan: Sista dag för anmälan 18 augusti 2019

Kontakt
Frågor om innehåll och genomförande: Helena Svensson, K2, helena.svensson@tft.lth.se
Frågor om anmälan: Jessica Hansson, 046-222 7327 eller till jessica.hansson@education.lu.se

Läs mer
Ta del av programmet 
Kursbroschyr
Anmälan

Nya satsningar i Bogotas berömda BRT-system

Nyheten att Volvo levererar hela 700 stadsbussar till Colombia är glädjande men inte överraskande. Volvo anses marknadsledande i Latinamerika och redan nu är den största flottan av elektrifierande bussar i Sydamerika Volvobussar. Bogotas BRT-system Transmileno kommer att uppgraderas med 1441 bussar varav 700 levereras från Volvo från och med 19 mars.

Volvo är nummer ett inom transportsegmentet BRT. Volvos BRT-bussar finns i över 200 städer, i 43 länder på sex kontinenter. Totalt rullar över 5000 BRT- bussar från Volvo!

När Volvo vann upphandlingen hos operatörerna Fanalaca/ Transdev och Somos K innebar det ordrar vilka är de största Volvo tagit emot i Sydamerika på tio år. De 298 stycken ledbussar respektive 402 dubbelledbussar som levereras från och med mars 2019 sitter på chassier av modellen Volvo B340M erbjuder tack vare högre krav på 12-litersmotorerna en renare kollektivtrafik.  De nya bussarna möter de strängare utsläppskraven Euro V. I samband med bytet till Euro V bussar utökar den colombianska huvudstaden också kapaciteten i BRT-systemet med omkring 30 % då fler dubbelledade bussar köpts in. Förnyelsen av fordonsflottan bidrar till att förbättra stadens luftkvalitet. ”Vår lösning med högkapacitetsbussar Euro V som försetts med partikelfilter innebär en minskning vad gäller lokala utsläpp med hela 96 % jämfört med dagens Euro II bussar”, säger Håkan Agnevall. 160 respektive 250 passagerare tar ledbussarna respektive dubbelledbussarna vilket erbjuder ett billigt sätt för operatörerna att leverera effektiv och säker mobilitet med låga utsläpp till Bogotaområdet.

Det finns olika nivåer av BRT, men var innebär BRT egentligen?

  • Går snabbt att anlägga- i snitt tar det två år att anlägga en BRT-linje jämfört med fem eller tio år för spårvägstrafik eller tunnelbana.
  • Billigare- spårvägstrafik är i snitt fyra gånger dyrare att anlägga och tunnelbana hela 20 gånger dyrare att anlägga.
  • Särskilda busskörfält gör att BRT-bussen kommer fram snabbare och punktligare
  • Färre olyckor- separata körfält och lättare påstigning gör att olyckor kan minimeras
  • Bussar med hög kapacitet- de största bussarna har plats för nästan 300 passagerare vilket är att jämföra med en Boeing 767
  • Ingen nivåskillnad vid insteg gör att alla kan resa
  • Passagerarinformation online gör att alla resande får samma reseinformation samtidigt
  • Förbetalda biljetter är ofta ett sätt att skapa effektivitet vid påstigningen

Regionalt superbuskoncept i Skåne

I 2014 års nationella infrastrukturplan tilldelades medel för att genomföra Regional Superbuskoncept i Skåne. Konceptet omfattar uppgradering av ett antal befintliga regionala expressbussar för att de ska fungera som ett fullgott alternativ till regionala järnvägar. Det regionala superbuskonceptet är ett försök att anpassa BRT-planeringsfilosofin, som tidigare huvudsakligen används för stadstrafik, till den regionala skalan och sammanhanget i den region som det tjänar.

Konceptet utvecklades av en konstellation av företrädare för olika offentliga organisationer i Skåneregionen och processen krävde samarbete för att hantera ett antal kritiska utmaningar. 2018 publicerade K2, nationellt centrum för kollektivtrafik, en vetenskaplig artikel i Science Direct med avstamp i den följeforskningsstudie som följt projektet sedan 2014. Syftet med studien är att undersöka hur samarbete fungerade i konceptets utvecklingsfas och identitetslektioner för att implementera konceptet på annat håll. Resultaten identifierar ett antal utmaningar som:

  • formella systemfunktioner som öronmärker pengar för specifika organisationsbudgetar
  • den slutna konceptutvecklingsprocessen för att nå enighet i konceptutvecklingsgruppen
  • bristen på bästa praxis erfarenheter
  • nå överens om problemdefinitioner.

Lektioner för framtida genomförande inkluderar: säkerställa en öppen och öppen process med deltagande av allmänheten, behovet av en förståelse för effekterna av olika aspekter av konceptet. Vikten av att arbeta med alla aspekter av konceptet och vara medveten om att nyckelelementen i konceptet syftar till att förbättra körtid och komfort kräver kontroversiella beslut rörande till exempel busshållplatsavlägsnande och okonventionella bussprioritetsåtgärder.

Läs den vetenskapliga artikeln om studien
Developing a regional superbus concept–Collaboration challenges

Danskt pris till uppsats om attraktiv kollektivtrafik och BRT

RA’s Støttefonds forskningspris för kollektiv busstrafik delades för första gången ut tisdagen den 9 oktober 2018 i Korsør, Danmark. Priset gick till Postdoc Jesper Bláfoss Ingvardson för hans doktorsavhandling Attraktiva kollektivtrafiksystem i en storstadsområde, DTU, december 2017.

– Juryn anser att Jesper B. Ingvardson har gjort ett arbete på hög akademisk nivå och med stor betydelse för de möjligheter och utmaningar som kollektivtrafiken står inför, sa Lasse Repsholt, branschchef på Danske Busvognmænd, vid prisutdelningen. Han fortsatte:
– Juryn noterar också att arbetet redan har fått ett brett och internationellt erkännande inom professionella kretsar. Avhandlingen har som ett generellt mål att öka kunskapen och en bättre förståelse för de faktorer som bidrar till att göra kollektivtrafik attraktiv, men kommittén lägger särskild vikt vid på Jespers arbete i att i två artiklar analysera effekterna av att genomföra Bus Rapid Transit, BRT.

Priset som Jesper B. Ingvardson fick var en check på 20 000 danska kronor.

Efter prisutdelningen presenterade Jesper B. Ingvardson utvalda resultat för en mycket intresserad publik på transportekonomiska föreningens konferens om kollektivtrafik i Korsør, Danmark.

Karlstadstråket – en ny helelektrisk snabbusslinje

När Karlstad växer prioriterar kommunen kollektivtrafik. Den 8 december invigdes en helt ny BRT-inspirerad snabblinje med eldrivna bussar. Linjen går mellan Rud och Karlstad centrum och Keolis kör bussarna.

Med de tysta och miljövänliga elledbussarna har Karlstadsborna fått ett nytt smidigt och tyst sätt att resa i sin växande stad. Den nya snabbusslinjen togs i drift i början av december och är inspirerad av BRT, Bus Rapid Transit. Karlstadsbuss och Keolis blir först i landet med den här typen av BRT-buss.

Från Keolis sida har förberedelserna inför driftstart varit minutiösa och omfattat bland annat tekniska installationer och utbildning. För att kunna ladda de nya elbussarna har bland annat en ny servisledning dragits fram till depån och på depån har nya laddstationer byggts.

Unik buss
Karlstadsbuss blir även först i Sverige med en serieproducerad ledbuss som drivs med el. Karlstad har köpt fyra bussar från VDL, de är helt elektrifierade och kan ta 140 resenärer.

– Det har varit en lång process och ett stort arbete med kravspecifikation, design och utformning av de nya bussarna. Vi känner oss mycket nöjda med resultatet, säger Mathias Lindgren affärsutvecklingsansvarig på Karlstadsbuss.

Även inom Keolis ser man fram emot den nya satsningen på en snabbusslinje i Karlstad.

– I Karlstad har vi redan Sveriges nöjdaste resenärer och genom den här satsningen kan Keolis fortsatt ligga i framkant i branschen och aktivt driva utvecklingen framåt, säger Stefan Gustavsson, affärsområdeschef hos Keolis.

Fakta om bussen

  • Tillverkare: Nederländska VDL, med fabrik i Belgien.
  • Modell: Citea SLFA-E i BRT-utförande, helt eldriven elledbuss.
  • Längd: 18 meter.
  • Antal platser: Rymmer 140 resenärer varav 40 sittplatser. Utrymmet är anpassat för att klara stora resenärsflöden.
  • Räckvidd: Går cirka 5 mil på en laddning. 5 minuters laddning krävs vid laddstationen för varje kört varv på linjen.

Foto ovan: Keolis

Frida Odbacke vann uppsatstävling om BRT

FridaOdbacke

Sveriges Bussföretag, K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och Svensk Kollektivtrafik delade ut pris för bästa studentuppsats på temat Kollektivtrafik på väg på Persontrafik.

Juryns motivering

För att ha tydliggjort vad BRT är i den svenska kontexten och därmed ökat förståelsen för BRT samt att ha utformat ett praktiskt och användarvänligt verktyg för planeraring av BRT-system som fungerar i Sverige. Verktyget hjälper till att skapa en konkret bild av det som många hittills haft en vag idé om. Arbetet är mycket välskrivet, håller god vetenskaplig höjd och är ingenjörsmässigt exemplariskt genomfört.

Helena Svensson, K2, Lars Annerberg Sveriges Bussföretag och Lars Sandberg Svensk Kollektivtrafik är med i juryn.

Rapport från Almedalen

Under Almedalsveckan 2018 arrangerade Sveriges Bussföretag och BIL Sweden tillsammans två seminarier som tog upp bussens perspektiv.

På måndagen den 2 juli ledde Ulo Maasing ett seminarium under rubriken Dålig framkomlighet fördyrar bussresan. Liksom titeln skvallrar om rörde seminariet främst ämnena framkomlighet i städerna och framtidens kollektivtrafik. Resan med kollektivtrafik ska inte bara vara smidig utan även prisvärd och effektiv. Idag subventioneras resan med kollektivtrafik, trots detta rapporteras alltfler förseningar i busstidtabellerna samtidigt som kostnaderna skenar. Torbjörn Eriksson, vd Urbanet AB, höll en dragning om just varför kostnaderna för kollektivtrafik rusat de senaste åren, samtidigt som kvaliteten inte förbättras i samma utsträckning. Torbjörn gav exempel på hur man med prisdifferentiering kan sprida ut resandet på hög- respektive lågtrafik och på så vis sänka kostnaderna.

Astrid Adelsköld, framkomlighetschef på Keolis och Jonas Eliasson, Trafikdirektör i Stockholms Stad gavs därefter utrymme att föredra leverantörernas respektive beställarnas utmaningar och visioner. Atrid talade om problematiken kring att köer försenar och fördyrar bussresan och således gör bussen till ett mindre attraktivt alternativ. Genom olika framkomlighetsåtgärder såsom bussfiler, förändrade linjedragningar och trafiksignaler som kommunicerar talade Astrid om hur man kan öka bussens attraktivitet. Jonas berättade om hur arbetet från Stockholms Stads sida pågår för att öka framkomligheten men också om svårigheter med upphandlingar och försenade entreprenader och  om fördelarna med attraktiv kollektivtrafik med buss – busskörfält, signalprioritering, rödmålad asfalt, indragna hållplatser, koordinerade gatuarbeten i rusningstrafik med mera för att få attraktiv kollektivtrafik.

Efter dessa gedigna framställningar från experterna intog politikerna Kristofer Tamsons trafiklandstingsråd Stockholms Stad (M) och Malin Fijen Pacsay, ledamot i Landstingsfullmäktige och ersättare i Trafiknämnden (MP) scenen. De gavs tid att dela med sig av sin vision samt reflektera över som just hade sagts på scenen om kostnadsökningar och förseningar. Malin och Kristofer enades om att de vill se fler satsningar på ökat utrymme för bussar samt att de inte är främmande för att närmare undersöka prisdifferentiering även om Malin ville framhålla att hon främst välkomnar billigare lågtrafik-resor för studenter och pensionärer. Därefter välkomnades samtliga medverkande upp på scenen för att diskutera varför bussarna inte kommer fram.

Onsdagens seminarium den 4 juli om ny teknik och nya bränslen under rubriken Hjulen på bussen snurrar runt- men vem kör? leddes av Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag. Med ny teknik kommer kollektivtrafiken att bli mer flexibel, men också billigare, säkrare och bättre. Samtidigt kan ny teknik så som platooning, assistanssystem och autonoma fordon även bidra till att minska problemet med chaufförsbrist.

Jonas Kempe, marknadschef Nobina, inledde med att tala om deras autonoma busslinje i Kista. Därefter intog Henrik Dahlsson, hållbarhetsansvarig på Scania och Anders Berger, director public affairs på Volvo, scenen för att tala om hur tillverkarna arbetar för att få fram bussar med lång räckvidd för en effektiv busstrafik. Med en effektiviserad laddning kan också dyra batterikostnaderna minska.

Slutligen följde en debatt mellan Kristofer Tamsons, trafiklandstingsråd Stockholms Stad (M) om Claes Thunblad ordf. kommunstyrelsen Järfälla (S) kring utmaningar inom kollektivtrafiken. I Nya stadsdelar bör det offentliga underlätta för samverkansprojekt då nya stadsdelar är utmärkta som demonstrationsarenor. Claes och Kristofer enades om att man måste bli bättre på att stötta kommersialisering av ny teknik. Även om diskussionen handlade om att man bör skynda långsamt för att inte acceptera teknik som inte är färdig för trafik var budskapet att man måste släppa på kontrollen. ”Se mot Holland!”, här möjliggörs tester med ny teknik tack vare en modernare lagstiftning där det är lättare att få tillstånd för att testa ny teknik.

BRT kommer äntligen till Stockholm

BrtSkanetrafiken

Nu är framtidens kollektivtrafik här! Den 11 juni presenterades ett unikt samarbete mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina.  I satsningen på runt 200 miljoner kronor finns bland annat en ny elektrisk snabbkörande BRT-linje.

Läs mer på nobina.com

 

Nytt verktyg visar vad BRT är – och inte är

Den 10 april arrangerades en workshop på K2 om ett nytt bedömningsverktyg för BRT, Bus Rapid Transit. Ingenjörsstudenten Frida Odbacke gör sitt examensarbete på temat och arrangerade workshopen tillsammans med K2-forskarna Joel Hansson och Fredrik Pettersson.

Konceptet BRT går ut på att skapa ett snabbt, attraktivt och statushöjt bussystem för städer eller regioner. Detta gör man genom till exempel prioritering av busstrafiken genom fysiska och tekniska åtgärder, förbättrade fordon och bättre service.

Verktyget kompletterar Guidelines
Tidigare har olika Guidelines för hur BRT kan fungera tagits fram. Tanken med det nya bedömningsverktyget är att klargöra vad BRT är – och inte är. Frida Odbackes examensarbete kommer fungera som underlag för vidare utarbetning av ett bedömningsverktyg. Målet är att verktyget ska bli ett användbart redskap för planerare och beslutsfattare.

– Det har tidigare varit för lätt att kompromissa och ändå kalla det för BRT. Nu vill man använda det mer strikt. Om man inte når upp till kriterierna är det inte BRT. På så sätt vill man undvika att konceptet urvattnas, säger Frida Odbacke.

Viktiga inspel till forskningen
Workshopen arrangerades för att forskargruppen ville få inspel kring bedömningsverktygets kriterier, vilka som ska använda det, vem som ska göra bedömningen och om man bör ha specifika grundkrav:

– Vi är jättenöjda och har fått mycket material att använda för att revidera modellen. Flera har hört av sig och sagt att de tyckte det var väldigt givande. Många är sugna på att använda det och ser en poäng med att ha det när det är klart, säger Frida Odbacke.

Workshopen lockade 25 deltagare från kommuner, regioner, operatörer, akademin, fordonsindustrin och konsultbyråer. Resultatet från studien och workshopen presenteras senare i vår i samband med att Frida Odbacke presenterar sitt examensarbete.