Att bygga BRT

För den kommun som är intresserad av att undersöka möjligheterna gällande en BRT-lösning så finns det möjligheter till medfinansiering av staten. För att beviljas medel ur stadsmiljöavtalen behöver fokus ligga på att öka kollektivtrafikens framkomlighet mellan centrala och viktiga knytpunkter.

Faktatext – finns, men bör kompletteras med information om stadsmiljöavtalen och genomförda BRT-projekt här, eftersom ingresstexten hänvisar till dessa. Kolla med Trafikverket, länka också gärna till studier genomföra av K2 Våra forskningsprojekt | K2 (k2centrum.se)

Flera faktorer gör att investeringskostnaden är lägre för BRT än vad motsvarande sträcka skulle ha kostat om man anlagt spårväg. Jämfört med spårvagnslinjer har BRT betydligt lägre anläggningskostnad men vanligen en något högre driftkostnad. Den senare hänger samman med att fordonen inte tar lika många passagerare vilket leder till fler avgångar per tidsenhet och en högre personalkostnad. Men fördelen med detta är att resenärerna får väsentligt kortare väntetid.
Regionen, kommunen, kollektivtrafikmyndigheten och trafikföretaget har delat ansvar för planering och genomförande. För en framgångsrik planering krävs alla parters delaktighet. Parterna har olika ansvarområden men de är beroende av varandra och kompletterar varandras arbete. Linjenätet kan utformas på befintlig struktur eller planerad. Kommunen har ett specifikt ansvar med tanke på att kollektivtrafikens ekonomi, prestanda och kvalitet är beroende av den kommunala planeringen.
För den kommun som är intresserade av att investera i en BRT-linje så finns det möjligheter till medfinansiering av staten. Örebro finansierade hälften av sin BRT-linje själva och till hälften genom statliga medel, via Region Örebro läns länstransportplan.


I Karlstad sökte man medel ur Trafikverkets stadsmiljöavtal. För att beviljas medel ur stadsmiljöavtalen behöver fokus ligga på att öka kollektivtrafikens framkomlighet mellan centrala och viktiga knytpunkter.
Långsiktighet och kontinuitet igenom projektet utgör grunden för förändrade resmönster men också andra intressenters investeringsvilja. Långsiktighet skapar möjligheter till medfinansiering i bebyggelse och verksamheter i anslutning till ett BRT-stråk.

Stadsmiljöavtal

Genom att nyttja Stadsmiljöavtal, klimatklivet och andra initiativ öppnar sig fler möjligheter att göra investeringar i smarta busslinjer. I den nationella planen för transportsystemet 2018–2029 finns 1 miljard kronor per år till stadsmiljöavtalen. I Infrastrukturpropositionen 2021 föreslås ett ökat stöd till stadsmiljöavtalen. Det ökade stödet ska i första hand gå till kraftfulla åtgärder för att öka utbyggnaden av laddinfrastruktur för att öka elektrifieringen. Ett ökat fokus på snabbladdning för tunga transporter och elvägar där elektrifierade fordon biogasdrivna fordon prioriteras. Samtidigt vill man se effektivare upphandlingar och kostnadsgranskningar.

Kommuner och regioner kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal, enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Åtgärder som stöd söks för, och motprestationer, ska vara genomförda senast under 2029. Syftet med satsningen är att främja hållbara stadsmiljöer genom att ge stöd som leder till bland annat en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik. Sådant kan inkludera separerade körfält, hållplatser eller laddning. Om stödet sägs ”Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik ”…” Förutsättningar för stöd är att motprestationer som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande genomförs. Bidrag från stadsmiljöavtalen kan endast sökas av kommuner och regioner. Laddinfrastruktur för elbussar kan komma i fråga för stadsmiljöavtalen om de ingår i en större paketlösning med andra kollektivtrafikanläggningar såsom exempelvis bussgator, hållplatser, signalsystem. Om man däremot endast söker för depåladdare hänvisar vi istället till Naturvårdsverkets stöd till lokala klimatinvesteringar – Klimatklivet.

Klimatklivet

Klimatklivet kan ge stöd till publik laddinfrastruktur samt laddningsstationer för andra fordon såsom lastbilar. Laddningsstationer delas in i två kategorier, icke publik och publik.
Energimyndigheten definierar publik laddning som ”en laddstation som står placerad där vem som helst kan ladda bilen, till exempel utmed landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.” Icke publika laddningsstationer är sådana som inte är tillgängliga för alla användare. Om en sådan ansökan kommer in till Klimatklivet görs en klimatutvärdering som res över det fallets unika omständigheter. Exempelvis beviljas ofta ansökningar från åkerier som vill ha hjälp att ställa om och söker bidrag eller tillgång till laddinfrastruktur. Ansökningar till Klimatklivet kan beviljas för om en tillräckligt tillfredställande avsiktsförklaring ges. En icke publik laddning kan få stöd genom Ladda-bilen-stödet. Trots namnet kan stödet sökas av bussbolag som inriktar sig på beställningstrafik.
Kommuner kan söka stöd genom Klimatklivet om bidragsansökan avser en helt publik laddning. Om trafikföretaget eller kommunen bygger laddinfrastrukturen så att alla bussar oavsett tillhörighet har möjlighet att ladda kan man söka klimatklivet.

Medfinansiering av statlig infrastruktur

Medfinansiering (från annan part till statens infrastruktur) och statlig medfinansiering (från staten till annan parts infrastruktur) är två olika begrepp. Medfinansiering, genom bidrag från en annan part till den statliga infrastrukturen, kan resultera i effektiva lösningar i transportsystemet. Medfinansieringen innebär även ett gemensamt ansvarstagande för finansiering och genomförande av infrastrukturobjekt.
Ett exempel där staten medfinansierar infrastrukturella satsningar är den världsunika BRT-linjen i Barkarbystaden, Stockholm. Linjen är Här har Trafikverket bidragit med 25 miljoner kronor vilket motsvarar 50 procent av kostnaden. Detta innebär att projektet fått maximal utdelning av statlig medfinansiering av infrastruktur. Barkarbylinjen är ett samarbete mellan Järfälla och Region Stockholm. Nobina är operatören.

Elbusspremie

För den aktör som vill investera i en elbuss finns elbusspremien att söka. Regeringen har sänkt stödbeloppet från 20 till endast max 10 procent av inköpskostnaden för elbussen. Det finns endast 100 miljoner kronor avsatta per år för elbusspremien, och en aktör kan högst söka 25 miljoner kronor per år.

LÄR DIG MER OM FRAMTIDENS SÄTT ATT RESA