BRT Internationellt -

Inte bara i Sverige ser man att intresset för BRT-lösningar ökar. Internationellt ser man att BRT-lösningarna har ökat. I takt med att omställningen av transportsektorn sker blir tekniken bättre, billigare och mer tillgänglig. Samtidigt väljer fler städer att investera i nya Inte bara i Sverige ser man att intresset för BRT-lösningar ökar. Internationellt ser man att BRT-lösningarna har ökat. I takt med att omställningen av transportsektorn sker blir tekniken bättre, billigare och mer tillgänglig. Samtidigt väljer fler städer att investera i nya kollektivtrafiklösningar samt genom olika former av statliga och regionala bidrag och subventioner underlätta för att modernare busslösningar kommer på plats i städerna i syfte att minska trängsel och skapa hållbara alternativ för resande.

Curtiba, Brasilien

Curitiba i Brasilien var först i världen med att bygga ett BRT-system redan i slutet av 1970-talet. Systemet har sedan dess byggts ut och består i dag av fem korridorer med separata körfält för bussarna. Efter en ansiktslyftning av linjerna blev de futuristiskt inglasade hållplatserna ett av stadens nya varumärken, men också ett varumärke för kollektivtrafiken världen över.
Läs mer om BRT i Curtiba här

Ålborg, Danmark

Våren 2023 kommer danskar bosatta på Ålborg, Jylland, att kunna resa med Danmarks första fullskaliga BRT-linje. Linjen som byggs blir tolv kilometer lång och kommer självklart att köras på egna, separerade körfält samt erbjuda resenärer ombordstigning på flera ställen samtidigt. För att effektivisera stoppen på hållplatserna sker biljettköp innan ombordstigning på plattformen. Resan mellan de bägge ändhållplatserna kommer att ta 30 minuter och maxkapacitet blir 200 passagerare. Fler än 50 000 människor kommer att ha mindre än 500 meter till en av hållplatserna. Till 2030 är tanken att samtliga bussar ska köras emissionsfritt. Ett sjumilakliv för den danska huvudmannen som ämnar gå i täten för den gröna omställningen av transportsektorn i Danmark.

Läs mer om BRT i Danmark här – Ålborg kommun

BRT- system i Ålborg – COWI

Nantes, Frankrike

BRT-linjen i Nantes invigdes 2006 och är väldigt populär. Staden Nantes var en av de första europeiska städerna att investera i ett avancerat BRT-system och linjen transporterar dagligen 28 000 resenärer. Populariteten har inneburit att huvudmannen tvingats öka frekvensen på turerna. Under rusningstrafik avgår en buss oftare än var tredje minut.

BRT-system i Nantes – Transdev

Nantes BRT – BRT data Global

Pau, Frankrike

Världens första vätgasdrivna BRT- linje återfinns i Pau, Frankrike. Linjen på sex kilometer kallas Fébus och är en del av ett större befintligt BRT-system. Bussarna kan köra runt 300 kilometer per tank och varje buss tar upp till 125 passagerare. Även i rusningstrafik håller bussarna tidtabellen då 85 procent av linjen körs på separerade körfält och med förtur i korsningar. Trafikbolaget Keolis planerar fler BRT-linjer runt om i Frankrike.

Läs mer om BRT i Pau – SNCF

BRT i Pau – Sustainable Bus

Länkar till fler internationella BRT-system

Trondheim

Det nya systemet infördes 2019 och innebar att ett stort antal tidigare, mer eller mindre fristående, busslinjer byggdes samman till ett enhetligt system med fokus på ökad regularitet, dvs. smidiga byten, kortare väntetider och ökad samordning genom hela processen. Grunden i den nya busstrafiken utgörs av ett stort antal 24 meter långa, tvåledade ”Metrobussar” med fyra axlar och totalvikt på 35,6 ton. Upplägget bygger på det s.k. BRT-konceptet (Bus Rapid Transit) som i korthet syftar till att erhålla spårvagnens fördelar i kombination med bussens flexibilitet. Genom Metrobussarnas två leder i kombination med att den fjärde och sista axeln är styrande tar sig bussarna runt 90-graders kurvor ”som på räls” även på begränsade utrymmen i innerstaden.

Lyssna på intervjuerna om BRT från studieresan i Trondheim:

BRT ger bussen prioritet, Volvo Bussar, Maria Wedenby

BRT är kostnadseffektivt, Scania, Rutger Hörndal

Fördelar med BRT, Mobility Sweden, Calle Beckvid

Reflektioner från studieresa i Tronheim, Trafikförvaltningen Region Stockholm (SL), Maria Övergaard, Siri Brolén